Fysik nobelpris 2020

Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobelstestamente. Alfred Nobel specificerade att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året "inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning".^[1]

Pristagarna utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien, och priset delas normalt ut 10 december i konserthuset i Stockholm då pristagarna får motta priset ur konungens hand. Priset har delats ut gånger sedan Vid sex tillfällen har inget fysikpris delats ut: , , , , och Vid 47 tillfällen har priset delats ut till en pristagare, 33 priser har priset delats mellan två pristagare och vid 38 tillfällen har tre mottagare fått dela på priset.^[2]

Bland de personer som fram till och med har mottagit Nobelpriset i fysik har fem varit kvinnor. Den senaste är Anne L'Huillier som fick Nobelpriset ”för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”. Den yngsta pristagaren är Lawrence Bragg som var 25 år när han tilldelades priset tillsammans med sin far för upptäckten av röntgenkristallografi och Braggs lag. Den älds

•

Nobelpriset i fysik – Om svarta hål och Vintergatans mörkaste hemlighet

Roger Penrose använde snillrika matematiska metoder i sitt bevis för att svarta hål är en direkt konsekvens av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Einstein trodde inte själv att svarta hål fanns på riktigt, dessa supertunga rymdmonster som fångar allt som kommer in. Ingenting, inte ens ljus, kan ta sig ut.

Tio år efter Einsteins död visade Roger Penrose i januari att svarta hål faktiskt kan bildas och beskrev dem i detalj: innerst inne i alla svarta hål göms en singularitet där alla de kända naturlagarna upphör. Hans banbrytande artikel ses fortfarande som det viktigaste bidraget till den allmänna relativitetsteorin sedan Einstein.

Reinhard Genzel och Andrea Ghez leder var sin grupp astronomer som sedan början av talet har spanat mot ett område kallat Sagittarius A* i centrum av vår hemgalax. Med allt större precision kartlades omloppsbanorna hos de starkast lysande stjärnorna närmast Vintergatans mitt. De två astronomgruppernas mätningar stämmer väl överens, och båda fann att ett osynligt och extremt tungt objekt får stjärnmyllret att rusa runt med svindlande fart. Cirka fyra miljoner sol

•

Forskning kring svarta hål tilldelas år nobelpriset i fysik

År var en stort år för rymdforskningen då nobelpriset i fysik gick mot upptäckter såsom ledde mot ny förståelse av universums uppbyggnad samt historia, samt den första upptäckten från en planet i väg eller spår kring ett solliknande stjärna utanför vårt solsystem. Dessutom gick års nobelpris inom kemi mot skaparna från litiumjonbatteriet, ett teknik vilket idag lagrar energi på den internationella rymdstationen.

Att årets nobelpris inom fysik även det skulle gå inom rymdens indikator tycker oss på Rymdstyrelsen såklart är väldigt roligt.

- De upptäckter som ger årets nobelpris ger oss en förståelse av universum och vilket som händer där ute, säger Eva Olsson liksom är ledamot i nobelkommittén för fysik till SVT.

Priset delas mellan en teoretisk upptäckt där Roger Penrose tilldelas priset för för att år teoretiskt beskrivit för att ett mörk hål är en utfall av den allmänna relativitetsteorin. Den andra halvan från priset tilldelas en tysk och ett