Akut omhändertagande av hjärtinfarkt

Detta är den första från två sidor om ST-höjningsinfarkt (STEMI). Denna sida beskriver akutbehandlingen samt vården vid hjärtintensivvårdsavdelningen (HIA) upp mot hemgång. kunskap om eftervård på mottagningen (sekundärprevention) hittar du vid sidan Sekundärprevention efter hjärtinfarkt.

Akut koronart syndrom utan ST-höjning på EKG: Läs vid sidan Hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI), instabil angina: Akutbehandling.

Initial handläggning nära arbetshypotes STEMI:

Enligt ESC guideline ACS samt ESC guideline STEMI ¹²

Övervak

Akutfas:

• Patienten ska artikel uppkopplad vid EKG-övervak redan vid anklagelse (ESC IB)¹
• Transportera aldrig patienten utan defibrillator ( ifrån akuten mot PCI). Ta helst ett defibrillator tillsammans med pacefunktion.

Efter PCI:

• Minst ett dygns arytmi- samt ischemiövervakning. (ESC IC) ³
• Det rekommenderas för att STEMI-patienter hålls på hjärtintensivvårdsavdelning (HIA/IVA) inom minst 24 timmar då det existerar möjligt. Därefter kan dem flyttas mot en övervakad vårdplats tillsammans med arytmiövervakning inom ytterligare 24–48 timmar. (ESC IC) ³
• Därefter kan övervakning kopplas försvunnen hos lågriskpatienter. Överväg ytterligare 24 timmars övervakning hos p

  •

  Om möjlighet till förberedelsetid finns, är det effektivt att ha en SIGN-IN, d v s en kort teamgenomgång.

  Starta därefter med att överblicka situationen vad gäller säkerhet, situation och behov av stöd.

  Därefter kontrolleras cABCDE för att identifiera och stabilisera akuta livshotande tillstånd. Varje bokstav representerar vitala funktioner och livshotande problem som aktivt eftersöks och behandlas, samt statusfynd och vitala parametrar som mäts och monitoreras. cABCDE kan stundtals vara mycket snabb men kräver ibland avancerade åtgärder som sker under respektive bokstav eller efter den första genomgången. Vid försämring startar man från A igen och man utvärderar kontinuerligt effekten av de åtgärder man vidtagit.

  Man använder primärt sina sinnen (tittar, lyssnar och känner) samt enklare utrustning som:

  • Pulsoximeter (POX)

  • Kapnograf

  • avlednings hjärtövervakning, avlednings-EKG

  • Blodtrycksmanchett

  • Point-of-care ultraljud

  Syndrom eller tydliga sjukdomsmönster kan ibland framträda under cABCDE och behandlas parallellt.

  Efter en första genomgång cABCDE görs en utvärdering av ABCDE efter åtgärder, och för ställningstagande till avancerade åtgärder.

  Fördjupa

  •

  Gör en första värdering om patienten är i hotande chockbild eller har sviktande andningsfunktion. I dessa fall ska man omgående ta ställning till lämplig vårdnivå, behov av intensivvård. Sträva att tidigt göra en värdering av vad som orsakat hjärtsvikten. Behandling mot den bakomliggande orsaken är viktig och kan styra hur man handlägger patienten. Värdera om akut hjärtinfarkt föreligger, i så fall skall denna behandlas omgående (kontakt med PCI-enhet). En del tillstånd kan behöva akut kirurgi, t ex klaffvitier, aortadissektion. Tamponad kräver perkutan tappning via nål eller öppen kirurgi.

  Europeiska Kardiologföreningen har föreslagit att man ska bedöma bakomliggande orsaker med hjälp av akronymen CHAMPIT (se figur 1 nedan):

  • C - Acute Coronary Syndrome

  • H - Hypertension emergency

  • A - Arrhythmia

  • M - Mechanical cause

  • P - Pulmonary embolism

  • I - Infections

  • T - Tamponade

  Till Mechanical cause hör t ex:

  • Myokardruptur (hjärtinfarkt komplicerad med ruptur i fri vägg, ventrikelseptum, papillarmuskel orsakande akut mitralinsufficiens)

  • Thoraxtrauma

  • Invasivt hjärtingrepp

  • Endokardit som orsakar akut försämrad klaffunktion

  • Aortadissekt

  •