Skogskonto dödsbo

  • skogskonto dödsbo
  • Skogskonto dödsfall
  • Skogskonto bouppteckning
  • Skogskonton och beskattning vid arv

    Pengar på ett skogskonto kan föras över genom arv, utan beskattning, även om dödsboet skiftas efter dödsåret. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast.

     

    För skogsbruk gäller att den som bedriver skogsbruk kan få avdrag vid beskattningen för belopp som sätts in på ett skogskonto. Däremot är uttagen från skogskonto skattepliktiga. Tanken är att man på det här sättet ska kunna fördela intäkterna från skogsbruket på flera år.

     

    Men vad händer när skogsmark och medel på ett skogskonto ärvs? Även då får den närstående ta över medlen på kontot utan att beskattning sker, och i stället ska de beskattas när uttag från kontot görs. Skatteverket har drivit ett mål där myndigheten hävdade att ett sådant övertagande förutsätter att dödsboet skiftas under dödsåret.

     

    Frågan har under vintern varit uppe i Högsta förvaltningsdomstolen, som gick på samma linje som Skatterättsnämnden gjorde när den tog ställning. Krävs det att ett dödsbo skiftas under dödsåret för att medel på ett skogskonto genom arv ska kunna föras över till en närstående till arvlåtaren utan att detta utlöser beskattning? Nej, svarar Högsta förvaltningsdomstolen. Döds

  • skogskonto dödsbo
  • Skogskonto i dödsbo

    Skogskonto

    En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk får under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett skogskonto. I gengäld är uttag från skogskontot skattepliktiga. Syftet med reglerna om skogskonton är att möjliggöra en fördelning av beskattningen av intäkterna över flera år.

    Om medel på ett skogskonto överlåts till annan gäller som huvudregel att medlen ska tas upp till beskattning hos överlåtaren. När skogsbruk går över till en närstående genom arv, testamente eller bodelning finns dock möjlighet för den närstående att ta över medlen utan att beskattning sker. Medlen kommer då i stället att beskattas hos den närstående när han eller hon tar ut dem från kontot.

    Bakgrund

    Robert avled i oktober Han ägde en fastighet med skogsmark och hade också medel på ett skogskonto. Eftersom Roberts maka var ensam dödsbodelägare ansågs boet skiftat i och med att bouppteckningen registrerades i mars Vid den tidpunkten övertog hon därmed såväl fastigheten som medlen på skogskontot.

    Skatteverket beslutade att beskatta dödsboet för de skogskontomedel som fördes över till makan. Som skäl för beslutet angavs att eftersom ett döds

    Hur fungerar skogskontot?

    Syftet med skogskontot är för att ge skogsägare möjlighet för att dela upp skogsinkomster beneath flera kalenderår. På detta vis uppmuntras större avverkningar och därmed ett mer rationellt skogsbruk.

    Skogskontot är knutet till enstaka fysisk individ eller en dödsbo, varenda delägare inom en samäga har alltså sina egna skogskonton. varenda år får man sätta in vid skogskonto inom endast enstaka bank. Minsta insättning existerar kr. Pengarna måste stå inne vid kontot minimalt 4 månader och får stå kvar i maximalt 10 år.

    Insättning på skogskontot

    Ett enskilt tid medges skogskontoinsättning med maximalt 60 andel av intäkten på bas av upplåtelse av avverkningsrätt (avverkningsuppdrag/leveransrotköp alternativt rotpost) samt 40 andel av intäkten av leveransvirke. Anledningen mot den lägre procentsatsen på grund av leveransvirke existerar att avdrag bara medges för rotvärdet, inte på grund av avverknings- samt transportkostnader. Även efterlikvid ifrån en skogsägarförening räknas likt skogsintäkt samt får ligga ner till bas för skogskontoinsättning.

    Om en skogsägare drabbas av skador på trädbevuxet område , orsakad från exempelvis storm, brand alternativt insekter, liksom medför för att minst numeriskt värde års tillväxt måste avverkas medges förhöjd insättning vid s