Gudomliga komedin paradiset

  • gudomliga komedin paradiset
  • Den gudomliga komedin paradiset
  • Gudomliga komedier
  • Har myterna någon relevans idag? Hur lever de kvar? Vad finns det på grund av spår inom litteratur samt filmer?

    En medeltida författare var poet. Ett från hans verk var Den Gudomliga komedin. Detta verk skrevs vid talet.

    Verket existerar uppdelat inom Inferno (helvetet), Purgatorio (skärselden) samt Paradiso (paradiset). poet har hämtat sin inspiration från Bibeln, de sju dödssynderna, dem tio budorden, det medeltida samhället samt från antika författare vilket Aristoteles, gamla legender, synsätt och ifrån dåtida politiskt rådande normer.

    Bild på Dantes helvetestratt samt filmklipp ifrån Dantes helvete hittar ni här inom bloggen beneath "Medeltida myter" publicerat 25 september

    Vad säger myten? Mellan mark och helvete ligger "Vestibulen". I denna hamnar i enlighet med myten dem likgiltiga. inom helvetestratten rankas och bestraffas de odöpta, de såsom inte existerar kristna, dem vällustiga liksom är sexuellt utsvävande, dem som frossar och äter för många, de såsom är giriga och slösar, de såsom är vredsinta, arga samt tröga, dem som existerar kättare samt tror vid en ytterligare Gud än "den rätta", de liksom mördar, rövar, tar ut höga räntor, säljer sexuella tjänster, spår, trollar, existerar falska, förfalskar eller existerar förrädare. Efter helvetet kommer skärseld

    Den gudomliga komedin

    Den gudomliga komedin, originaltitel: Divina Commedia, är ett allegorisktepos skrivet av Dante Alighieri i början av talet. Det utkom i sin helhet först efter Dantes död år ; de två första delarna dock redan före

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Den gudomliga komedin var det första större italienska verket som skrevs på folkspråk, en dåtida italienska, och inte, som brukligt, på latin.[1] Dante själv kallade endast verket för Komedin, och epitetet "gudomlig" lär ha tillfogats av Giovanni Boccaccio. Första gången det förekommer i tryck är i Giolitos venetianska upplaga från som är redigerad av Ludovico Dolce. Verket har periodvis varit mer eller mindre bortglömt men har varit inspiration för många moderna författare, såsom James Joyce, T.S. Eliot och William Blake.

    Beskrivning

    [redigera | redigera wikitext]

    Verket omfattar sånger (canti) på cirka rader vardera, uppdelade i tre delar: Inferno (Helvetet – 33 sånger), Purgatorio (Skärselden – 33 sånger) samt Paradiso, (Paradiset – 33 sånger).[1] I början finns det även en inledande sång, och således blir det sånger allt som allt. Originalet är skrivet på en föregångare till

    Svenskt översättarlexikon

    Den gudomliga komedin i svensk översättning

    Dante Alighieris La Divina Commedia – på svenska Den gudomliga komedin – utgör ett av den västerländska litteraturens mest betydande diktverk och har givit upphov till inte mindre än sju i princip kompletta översättningar till svenska. Av ofullständiga översättningar finns det mångfalt fler. Verket handlar som bekant om en vandring som Dante kring påsken säger sig ha företagit genom de tre riken som tänkes vänta människan efter döden: helvetet, skärselden och paradiset. Verket var ett av de första i Italien som skrevs på folkspråket – alltså italienska – och inte på latin. Komedin framstår idag som extremt genomkomponerad. Att Dante lagt en oerhört stor vikt vid verkets form är ett faktum som varje översättare måste ta i beaktande eftersom detta är en viktig aspekt av dess klassikerstatus, vid sidan av dess uppenbara intresse som temperamentsfullt tidsdokument och som uttryck för ett politiskt och religiö

  • gudomliga komedin paradiset