Intrång i den personliga integriteten skadestånd
•
En straffrättslig reglering mot intrång i privatlivet genom spridning av integritetskänsliga uppgifter
Regeringens förslag: Ett nytt brott införs i 4 kap. brottsbalken.
Regleringen ska träffa den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida
– bild på eller annan uppgift om någons sexualliv, – bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd, – bild på eller annan uppgift om att någon har utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,
– bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller – bild på någons helt eller delvis nakna kropp.
Straffansvar ska gälla endast om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Det ska inte
dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig.
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens även om den lagtekniska utformningen avviker från regeringens förslag i vissa delar. Utredningen föreslår i en avslutande punkt att även spridning av annan liknande bild eller uppgift om någons privatliv ska vara straffbelagd.
Remissinstanserna: Ett flertal remi
•
Stig Strömholm och vägen till ett skadeståndsrättsligt integritetsskydd
Av postdoktor Johanna Chamberlain[1]
Denna text inleder en artikeltriad i detta nummer om utvecklingen av det svenska integritetsskyddet under det senaste halvseklet. De tre bidragen tar sin utgångspunkt i ett jubileumsseminarium som hölls till Stig Strömholms ära hösten , där ämnet diskuterades ur flera olika rättsliga perspektiv. I denna text står skadeståndsrätten i fokus. Skadeståndsrättsliga förstärkningar av integritetsskyddet har ofta utmanats och debatterats, men under senare år har ett flertal förändringar ändå skett med ett starkare skydd som följd. I texten kopplas dessa förändringar till dels Strömholms insatser på området, dels den inverkan som de samhälleliga fenomenen digitalisering och globalisering fått på juridiken.
1 Inledning
Den 16 september firades Stig Strömholms årsdag med ett seminarium i Universitetsaulan i Uppsala. Strömholm är professor emeritus i civilrätt med internationell privaträtt och var rektor för Uppsala universitet – Bland hans omfattande vetenskapliga (och skönlitterära) produktion har nog den uppskattade läroboken i allmän rättslära ”Rätt, rättskällor oc
•
Ny avhandling: Skyddet av privatlivet i svensk rätt
En tidigare partner alternativt klasskamrat lägger ut enstaka känslig foto av ett annan individ på internet utan för att det finns samtycke. Personen på bilden får reda på vilket som besitter hänt, möjligen genom ryktesspridning på skolan. Den drabbade upplever bekymmer, ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Så förmå ett modell på skada genom intrång i privatlivet se ut.
Säkra en fredad sfär
Privatlivet existerar ett skyddsintresse som länge har diskuterats i rättsliga sammanhang. detta tycks råda enighet angående behovet från att säkra en fredad sfär på grund av den enskilda och utforma ett skydd mot olika typer från intrång – men därefter uppstår enstaka rad problem att diskutera som tenderar att bromsa utvecklingen vid området. Hur ska bedömningen av vad som existerar skyddsvärt egentligen gå mot, när detta rör sig om en så resehandling svårdefinierat samt abstrakt värde? Inom vilken rättslig disciplin hör skyddsintresset hemma, samt hur bör eventuella sanktioner vid intrång se ut? Är detta möjligt för att förena en förstärkt integritetsskydd med våra grundläggande nationella principer ifall yttrandefrihet, tryckfrihet och handlingsoffentlighet? Hur bör enskilda behärska behålla kontrollen över sina personuppgifter inom dagens di