Majoritetsspråk engelska
•
Majoritetsspråk
Ett majoritetsspråk är det språk som vanligtvis talas av en majoritet av befolkningen i ett land eller i en region i ett land. I ett flerspråkigt samhälle anses majoritetsspråket i allmänhet vara högstatusspråket . Det kallas också det dominerande språket eller mördarspråket , till skillnad från minoritetsspråket .
Som Dr Lenore Grenoble påpekar i Concise Encyclopedia of Languages of the World (), "Respektive termer 'majoritet' och 'minoritet' för språk A och B är inte alltid korrekta; talare av språk B kan vara numerärt sett större men i en missgynnad social eller ekonomisk position som gör användningen av språket för bredare kommunikation attraktivt."
Exempel och observationer
"[P]offentliga institutioner i de mäktigaste västerländska nationerna, Storbritannien, USA, Frankrike och Tyskland, har varit enspråkiga i över ett sekel eller mer utan någon betydande rörelse mot att utmana majoritetsspråkets hegemoniska ställning . Invandrare har i allmänhet inte ifrågasatt dessa nationers hegemoni och har vanligtvis assimilerats snabbt, och inget av dessa länder har ställts inför de språkliga utmaningarna i Belgien, Spanien, Kanada eller Sc
•
En internationell jämförelse av integration på minoritetsspråk
”Nationalstatens inbillade gemenskap sammanfaller ej med dess befolkning, något som blir tydligt då det ledande nationella narrativet möter den faktiska flerspråkigheten.”
Det existerar få aspekter i invandringspolitiken de flesta är därför rörande överens om såsom vikten från att nyinflyttade lär sig landets tungomål. Samtidigt existerar nästan inget samhälle språkligt homogent, vilket väcker frågan om vilket eller vilka språk detta är såsom gäller inom integrationspolitiken.
Kan en syrier som lämnat kriget på baksidan sig samt startat en nytt liv på turkiska i Berlins Kreuzberg erhålla medborgarskap till en god integration inom den turkiska gemenskapen? Kommer en individ som lärt sig flytande samiska inom Kautokeino erhålla en slag på axeln i Oslo för god språklig integration i den norska delen av Sápmi? Nationalstatens inbillade gemenskap sammanträffar inte tillsammans dess befolkning, något liksom blir klart när detta dominerande nationella narrativet möter den faktiska flerspråkigheten. Detta lär varenda som arbetar med integration på svenska i land i norden vara väl medvetna angående, för för att inte prata om dem nyanlända vilket integrerats vid svenska samt rest runt i sitt nya hemland dä
•
Språk i Sverige
| Språk i Sverige | |
| Huvudspråk | Svenska >80% |
| Nationella minoritetsspråk | Finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch |
| Invandrarspråk | Arabiska, finska, kurdiska, turkiska, grekiska, Polska, Ukrainska, Tyska, Ryska, Kinesiska, Koreanska med flera |
| Traditionella dialekter | Älvdalska, gutniska, jämtska, skånska, Överkalixmål |
| Viktigaste främmande språk | Engelska 89%, tyska 30%, franska 11%.[1] |
| Teckenspråk | Svenskt teckenspråk |
Språken i Sverige utgörs av svenska som är huvudspråk och samhällets gemensamma språk, fem erkända minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch), invandrarspråk (som främst talas av sentida invandrare) samt svenskt teckenspråk.
I den språklag som infördes 1 juli anges svenska som huvudspråk. I lagen används både begreppen huvudspråk och officiellt språk. Svenska anges som officiellt språk för Sverige i "internationella sammanhang". Anledningen att man lagstadgade svenskans officiella ställning, trots att det i praktiken bara handlade om en kodifiering av vad som redan gällde, var bland annat att man har upplevt det otillfredsställande att svenskan har en ställning som är