Definiera begreppet löslighet
•
Löslighetsdefinition i kemi
Löslighet definieras som den maximala mängden av ett ämne som kan lösas i ett annat. Det är den maximala mängden löst ämne som kan lösas i ett lösningsmedel vid jämvikt, vilket ger en mättad lösning . När vissa villkor är uppfyllda kan ytterligare löst ämne lösas bortom jämviktslöslighetspunkten, vilket ger en övermättad lösning. Utöver mättnad eller övermättnad ökar inte koncentrationen av lösningen att tillsätta mer löst ämne. Istället börjar överskottet av löst ämne fällas ut ur lösningen
Processen att upplösa kallas upplösning . Löslighet är inte samma egenskap hos materia som lösningshastigheten, som beskriver hur snabbt ett löst ämne löser sig i ett lösningsmedel. Inte heller är löslighet detsamma som ett ämnes förmåga att lösa upp ett annat till följd av en kemisk reaktion. Till exempel "löses" zinkmetall i saltsyra genom en undanträngningsreaktion som resulterar i zinkjoner i lösning och frigörande av vätgas. Zinkjoner är lösliga i syra. Reaktionen är inte en fråga om zinks löslighet.
I bekanta fall är ett löst ämne ett fast ämne ( socker, salt) och ett lösningsmedel är en vätska ( vatten, kloroform), men det lösta ämnet eller
•
Löslighet - vilket är detta?
Kemi - en intressant och ganska komplicerad vetenskap. Dess begrepp och term som oss stöter vid i vardagen, och ej alltid intuitiv, vad dem betyder samt vad existerar dess innebörd. En från dessa term är lösligheten. Denna begrepp används ofta i teorin om lösningar och inom vardagen oss konfronteras tillsammans dess användning eftersom omgiven av identisk lösningar. dock det existerar viktigt för att inte därför mycket användningen av termen, eftersom dessa fysiska fenomen som den representerar. dock innan man huvuddelen från vår saga, spola vidare i artonhundratalet, när Svante Arrhenius samt Wilhelm Ostwald formulerade teorin om elektrolytisk dissociation.
berättelse
Det börjar studie från lösningar samt löslighet från den fysiska teorin ifall dissociation. detta är lättast att förstå, men detta är alltför primitivt samt endast enstaka del från de punkter sammanfaller tillsammans verkligheten. Kärnan i denna teori existerar att lösta in inom lösningen sönderdelas till laddade partiklar liksom kallas joner. Dessa partiklar och avgöra de kemiska egenskaperna hos lösningen samt vissa från dess fysikaliska egenskaper, inklusive ledningsförmåga samt en kokpunkt, smältpunkt samt kristallisation.
Emellertid, enstaka mer komplex t
•
Vissa ämnen löser sig lättare än andra i ett visst lösningsmedel (såsom vatten). Medan det till exempel går att lösa ca. 36 g koksalt i en dl vatten vid rumstemperatur går det att lösa ca. g socker i samma volym vatten vid samma temperatur. Detta kallar man för att ämnena har olika löslighet.
Lättlösliga, blandbara och olösliga ämnen
Koksalt och socker är exempel på ämnen som väldigt lätt löser sig i vatten. Detta kallar man att de är lättlösliga i vatten. Ämnen som är oändligt lösliga i varandra kallas blandbara, vilket etanol och vatten är exempel på. Det går att lösa oändligt mycket etanol i vatten och vice versa. Ämnen som däremot är väldigt svåra att lösa i vatten sägs vara svårlösliga. Ett exempel på detta är saltet silverklorid som man bara kan lösa något tiotusendels gram av i vatten vid rumstemperatur.
Andra ämnen kan (i stort sett) inte bilda någon lösning med varandra överhuvudtaget. Matolja och vatten är ett bra exempel på detta. Man säger att matolja är olösligt i vatten, eller att vatten är olösligt i matolja. Anledningen till detta är lätt förenklat att vattenmolekyler håller ihop på ett sätt som matoljans molekyler inte passar in i.